- BONA Fortuna
- BONA Fortunavide supra Agatha. Eius cellae meminit in Boeoticis Pausan. ubi Trophonii oraculum describit: Κατὰ δὲ τὸ μαντεῖον τοιάδε γίνεται. ἐπειδὰν ἀνδρὶ ἐς τȏυ Τροφωνίου κατιέναι δόξῃ, πρῶτα μὲν τεταγυνίων ἡμερῶν δίαιταν εν ὀικήματς ἔχει, τὸ δὲ ὄικημα Δαίμονός τε Α᾿γαθοῦ καὶ Τύχης ἱερόν ἐςτιν Α᾿γαθῆς. διαιτώμενος τε ενταῦθα, τά τε ἄλλα καθαρεύει καὶ λουτρῶν εἴργεται ςθερμῶν. Ubi eum, qui in antrum Trophonii desceensurus erat, primum certum dierum numerum in aedicula Genii Boni et Fortunae Bonae commorari, ibique certa expiationum genera suscipere necesse habuisse, docet. Eodem dein, post Oraculum consultum, hominem relatum, in seqq. addens: Τὸν δὲ ἀναβάντα --- παραλαβόντες δ᾿θὺς οἱ ἱερεῖς καθίξουσιν ἐπὶ ςθρόνον τῆς Μνημοσύνης --- καθεςθέντα δὲ ενταῦθα, ἀνερωτῶσιν ὁπόσα εἶδέ τε καὶ ἐπύθετο. μαθόντες δὲ ἐπιτρέπουσιν αὐτὸν ἤδη τοῖς προσήκουσιν, οἱ δὲ ἐς τὸ ὄικημα, ἔνθα καὶ πρότερον διῃτᾶτο παρά τε Τύχῃ καὶ Δαίμοσιν ἀγαθοῖς, ἐς τοῦτο λ᾿ράμενοι κομίζουσι, κάτοχόν τε ἔτι τῷ δείματι καὶ ἀγνῶτα ὁμόιως αὑτού τε καὶ τῶ πέλας ὕςτερον μέν τοι τά τε ἄλλα οὐδέν τι φρονήσει μεῖον ἢ πρότερον, καὶ γέλως ἐπάνεισίν οἱ. Reversum --- sacrisiculi in solio statim collocant Mnemosynes --- Ab eo perconctantur, quae cumque vel visa vel audita reportârit. Ea ubi accepêre, iis hominem tradunt, quibus id demandatum est. Hi sublatum hominem in cellam Bonae Fortunae et Boni Genii, in qua veniens primum commoratus fuerat, reducunt, multô illum quidem adhuc terrore attonitum, et suimet atque omnium adsistentium oblitum. Resipiscit tamen paulo post, et pristina er mens ac risus postiminio redit.
Hofmann J. Lexicon universale. 1698.